Serie

Frågor eller funderingar?
Kontakta oss! Epost:
drogfokus2014@norrkoping.se

Anmälan deltagare

Anmälan utställare


Seminarieprogram

Seminarierna bokas i samband med din anmälan till Drogfokus 2012.

Seminariepass A, onsdag 24 oktober 2012, 14.00 - 15.00
Seminariepass B, onsdag 24 oktober 2012, 16.00 - 17.00
Seminariepass C, torsdag 25 oktober 2012, 10.45 - 11.45
Seminariepass D, torsdag 25 oktober 2012, 13.00 - 14.00
   
 Seminariepass D, torsdag 25 oktober 2012, 13.00 - 14.00
 

D1


Kontrollköp - ålderskontroll vid försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel
En arbetsgrupp inom socialdepartementet föreslår införande av nya bestämmelser om kontrollköp vid tillsyn av detaljhandel med folköl och tobak samt försäljning av receptfria läkemedel i andra butiker än öppenvårdsapotek. Arbetsgruppen har inte funnit att det föreligger tillräckligt starka skäl för att inför kontrollköp som tillsynsmetod vid servering av alkoholdrycker eller vid tillsyn av åldersgränsen vid försäljning av nikotinläkemedel på apotek. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.
Föreläsare: Göran Lundahl, lagman, Förvaltningsrätten i Växjö.

Tobaksfria fritidsgårdar
Niklas Odén, utvecklingsledare, A Non Smoking Generation

D2


Kat –Samhällsproblematikern, Integrationsförstöraren, terrorismfinansiären?
Tullverket utreder ca 250 enskilda katsmugglingar varje år och tar ca 15-20 ton kat i beslag varje år. 2011 togs 18.3 ton kat i beslag. Tullverket har de senaste åren slagit ut tre st kriminella nätverk som försett Sverige och Skandinavien med 100-tals ton med kat. Föreläsningen kommer att beskriva katsmugglingen och hur de kriminella nätverken agerar. Den kommer även ge exempel de projekt som bedrivits för att slå ut de kriminella nätverken.
Föreläsare: Petter Norman, projektledare, Tullverket (Tullkriminalen) i Malmö.

D3


SiS-projekt: Gravida missbrukare inom LVM-vården
Föreläsningen presenterar resultat från en studie av kvinnor som varit gravida i anslutning till placering inom LVM-vården under perioden 2000-2009. I studien identifierades totalt 150 graviditeter bland 142 kvinnor och i föreläsningen ges en närmare beskrivning av gruppen med hänsyn till social situation, missbruk, omständigheter runt graviditeten och även utfallet av graviditeterna. Vissa uppgifter om barnen som föddes kommer också att presenteras.
Föreläsare: Therese Reitan, forskningsledare, Statens institutionsstyrelse (SiS)

D4


Klinisk prövning av långtidsverkande metylfenidat
Maja Konstenius, leg.psykolog, Beroendecentrum Stockholm

ADHD-projektet på anstalten i Norrtälje
Daniel Uppström, koordinator för Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter (ITOK)
Martin Folkesson, kriminalvårdsinspektör för ADHD-avdelningen
Åsa Kroon, psykolog med ansvar för ADHD och SRI-verksamheten.

D5


Så blev jag snusare! En intervjustudie med ungdomar
För att förstå innebörden av att snusa för ungdomar och attityder till snus liksom skälen varför de börjat snusa och vad som fick de matt vidmakthålla samt vad som underlättade snusandet Landstinget Kronoberg genomfört en intervjustudie. Snusande ungdomar intervjuades i fokusgrupper. Sammanlagt deltog 27 ungdomar från gymnasiets yrkesinriktade program. Tre teman relaterade till ungdomarnas uppfattningar till snusning och upplevelsen av att vara snusare framkom: Omständigheter, indikerar vad som gör att man börjar snusa.
Vidmakthållande, som fokuserar kring beroendeproblematiken och identitetsutvecklingen.
Förhållningssätt, där ungdomarna reflekterar över sina snusvanor i förhållande till omgivningen. Olika faktorer beskrevs som hade betydelse för beteende och normbildning för att utvecklas till att bli snusare. Attityder och ageranden från vuxenvärlden och kompisar samt identitetsutveckling till att bli man och yrkesman påverkade beteendet för pojkarna.
Resultatet visade att identitetsutvecklingen har stor betydelse då man börjar snusa. Ungdomarna kunde inte tolka de tidiga symtomen på abstinensbesvär och var väl medvetna om att de fastnat i ett beroende. Väl fast i ett utvecklat beroende och skapandet av sin image och identitet var det svårt att sluta snusa. Dessa faktorer är viktiga att beakta i interventioner av normativa förändringar och tobaksprevention i såväl skola som bland föräldrar.
Föreläsare: Ingrid Edvardsson, Landstinget Kronoberg

Snusaren – vem är det?
Trots att andelen rökare har minskat sedan 1980-talet är det fortfarande många som använder tobak vilket till stor del beror på att männen snusvanor är utbredda. Denna föreläsning fokuserar på att presentera statistik från Statens folkhälsoinstituts årliga undersökning Hälsa på lika villkor och CAN:s ungdomsstatistik gällande snus. Hur stor andel är det som använder snus? I vilka grupper snusas det mest? Hur stor andel av snusarna har aldrig rökt? Om man snusar, innebär det då att man är före detta rökare? Detta är några av frågorna som besvaras under detta seminariepass utifrån denna tillgängliga statistik.
Föreläsare: Cecilia Birgersson och Jenny Hansson, utredare, Statens folkhälsoinstitut

Snus och risken för hjärt-/kärlsjukdom – resultat från ett nationellt samarbetsprojekt
Föreläsare: Jenny Hansson, doktorand, Karolinska institutet

D6


Effektivisera ditt arbete genom Community readiness model
- Hur modellen fungerar i teori och praktik
Community Readiness Model (CMR) beskriver en organisations förändringsbenägenhet i nio steg. Stegen beskriver hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är till att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde. CMR har utförts inom olika ämnesområden i kommuner, bland annat föräldrastöd, arbete med att begränsa tillgänglighet till alkohol samt folkhälsoarbete. Under seminariet ges en beskrivning av hur Sundbybergs kommun har arbetat med CRM som ett verktyg för att utveckla ett kommunövergripande drogförebyggande arbete. Både fallgropar och framgångsfaktorer avslöjas.
Föreläsare:
Maria Pihlblad, utredare/folkhälsovetare, Stockholms läns landsting
Karin Hägglund, folkhälsoplanerare, förebyggande arbete för barn och unga, Sundbybergs kommun

D7


Förstörandelagen – hinder och möjligheter med ickeklassade preparat
Föreläsningen ger konkreta exempel på omhändertagande av olika missbrukssubstanser, vilka substanser som är mest förekommande samt vilka effekter substanserna har vid missbruk. Vem det är som försöker föra in dessa missbrukssubstanser till Sverige och vilka står bakom försäljningen av drogerna? Vem det är som missbrukar substanserna och vilken ålderskategori är mest förekommande?
Här ges även en sammanfattning av vad lagen hittills har haft för effekt för Tullverkets brottsbekämpning av nya missbrussubstanser.
Föreläsare:
Lars Hansson, Tullverktes nationella specialist i narkotika, dopningsmedel, läkemedel och vissa hälsofarliga varor
Astrid Eklund, vice överåklagare, Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Stockholm

Narkotikabrott - ny praxis

Föreläsare: Astrid Eklund, vice överåklagare, Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Stockholm.

D8


Substitutionsbehandling:LARO – underhållsbehandling i Norrköping

Föreläsare: Charlotta Nilsson och Inger Jarlberger, sjuksköterskor, Beroendekliniken Landstinget Östergötland

Substitutionsbehandling i kombination med sprututbyte
Forskning och kunskap ur ett internationellt perspektiv
Anastasia Pharris, ECDC - European Centre for Disease Prevention and Control (Europeiska smittskyddsinstitutet).

D9


Vad är anabola androgena steroider- en kort introduktion
Föreläsningen ger dels en sammanfattning om Dopingjouren och verksamhete dels en introduktion till vad AAS (anabola androgena steroider) innebär och hur det påverkar missbrukaren som de anhöriga.
Föreläsare: Joel Lundholm, sjuksköterska, Dopingjouren

Anabola androgena steroider och våldsbrott
Lena Lundholm, leg psykolog, Kriminalvårdens Forsknings och utvecklingsenhet samt doktorand vid Uppsala Universitet

D10


Bevaka och utreda behov av narkotikaklassificering
Anders Persson, kvalificerad utredare, Statens folkhälsoinstitut

Nätdroger – hur farliga är de? Vad har hänt sedan sist?
Peter Hultén, leg. apotekare, Giftinformationscentralen

D11


Droger och våld: Alkohol och narkotika i samband med dödligt våld
Mikael Rying, kriminolog, Rikspolisstyrelsen

Kliniska karakteristika, dödlighet och återfall i brott hos olika grupper av missbrukare- studier av kriminalvårdens ASI-material (Addiction Severity Index)
Anders Håkansson, leg läkare, med.dr, Beroendecentrum Malmö. Avd för psykiatri, Lunds universitet.

D12


Skolframgång och hälsa - Skolverkets uppdrag om ANDT
Skolverket har fått i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser med syftet att stödja skolornas undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). I uppdraget ingår också att stödja skolornas generella arbete med skolframgång och ett gott skolklimat med en inriktning på hälsofrämjande skolutveckling. Uppdraget till Skolverket utgör en del av de förebyggande insatser som riktar sig till ungdomar som beskrivs i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken.
Föreläsare: Agneta Nilsson, undervisningsråd, Skolverket

Finns det bra ANDT-läromedel? En analys av olika material för ANDT-undervisning
Skolans undervisning om ANDT har ofta kritiserats för att vara verkningslös eller för att, i värsta fall, stimulera ungdomars lust att experimentera med och använda alkohol, narkotika, tobak eller dopningspreparat. Val av läromedel måste göras omsorgsfullt utifrån den målsättning man har med undervisningen, skolans olika förutsättningar, elevgruppens sammansättning, lärarens egen preferens och personlighet m.m. samt utifrån genomförda utvärderingar och metastudier. Föreläsningen redovisar resultatet av en analys som genomförts av ett antal olika undervisningsmaterial.
Föreläsare: Jörgen Svedbom, univ.lektor, högskolan för Kommunikation och Lärande i Jönköping