Serie

Frågor eller funderingar?
Kontakta oss! Epost:
drogfokus2014@norrkoping.se

Anmälan deltagare

Anmälan utställare


Seminarieprogram

Seminarierna bokas i samband med din anmälan till Drogfokus 2012.

Seminariepass A, onsdag 24 oktober 2012, 14.00 - 15.00
Seminariepass B, onsdag 24 oktober 2012, 16.00 - 17.00
Seminariepass C, torsdag 25 oktober 2012, 10.45 - 11.45
Seminariepass D, torsdag 25 oktober 2012, 13.00 - 14.00
   
 Seminariepass C, torsdag 25 oktober 2012, 10.45 - 11.45
 

C1


Risk, behov och mottaglighet
Martin Lardén, chef för Central samordning i behandlingsfrågor, Kriminalvården

Psykisk hälsa bland fängelsedömda kvinnor
Jenny Yourstone, Fil. Dr, Kriminalvårdens utvecklingsenhet

C2


Droganvändning bland unga i Europa – En presentation av den femte ESPAD-undersökningen
ESPAD är en europisk drogvaneundersökning bland 16-åriga skolungdomar. Våren 2011 genomfördes den femte datainsamlingen i närmare 40 länder. Denna föreläsning fokuserar främst på att redovisa europatrender mellan 1995 och 2011 samt även att jämföra läget i Sverige med övriga Europa. Åhörarna ges även en metodinblick för att få en bättre bild av hur informationen samlats in.
Föreläsare: Ulf Gutormsson, utredare avd. Analys och metod, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Unga och klienters perspektiv på tvångsvårdens befogenheter
Åsa Frodlund, utredare, Statens institutionsstyrelse (SiS)
Ann-Karin Larsson, hälso- och sjukvårdsledare, Statens institutionsstyrelse

C3


Att skapa en rökfri skolgård och en tobaksfri skoltid
Anna-Lena Persson, utredare, Statens folkhälsoinstitut

Hur kan vi bedriva tobakstillsyn på skolgårdar? Vilka verktyg finns för detta idag?

Trond Reimers, tobaks-/livsmedelsinspektör, Grums kommun

C4


Erfarenheter från lokalt och regionalt arbete tillsammans med nya grupper.
De stora idrottsarenorna, Linköpings universitet och kårerna, lokalt nöjesliv för tonåringar och hur vi stöder utsatta barn.
Denna föreläsning bevisar att samverkan leder till framgång, dialog och underlättar arbetet med svåra frågor.
Åtvidabergs kommun berättar om sitt arbete med att stötta utsatta barn. Motala kommun ger exempel på hur man kan göra riskhelgerna lugnare med stora ungdomsarrangemang. Åhörarna får även ta del av hur Linköpings universitet samverkar med kommunen när det gäller studenternas festande. Länsstyrelsen Östergötland redogör för hur de utvecklat arbetet med ansvarsfull alkoholservering på länets stora arenor.
Föreläsare:
Jonas Blom, Studenthälsan Linköpings Universitet
Anna Södergren, Åtvidabergs kommun
Anders Björkman, Motala kommun
Lotta Hjalmarsson Österholm, Länsstyrelsen Östergötland

C5


Ettårsuppföljning av SiS vuxna missbrukare
En registerstudie genomfördes av totalt 4341 klienter, 1298 kvinnor och 3048 män, utskrivna från SiS-institutioner under åren 1999-2003, tolv månader efter utskrivning i olika offentliga register. Syftet med studien var i första hand att fastställa i vilken mån klienterna avstår från fortsatt missbruk efter att ha tvångsvårdats.
Indikationer på fortsatt missbruk mättes med uppgifter om återinskrivning på SiS, dödlighet, sluten sjukhusvård med alkohol- eller narkotikarelaterade diagnoser, rattfylleri eller narkotikabrott. Resultaten visar att sammanlagt drygt två av tre klienter antingen har avlidit, de flesta till följd av missbruk, eller registrerats för någon händelse som indikerar fortsatt missbruk året efter utskrivning från SiS. Gruppens ekonomiska situation är ytterst svag.
Föreläsare:
Tarja-Lisa Leiniö, utredare, Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ätstörningar hos tunga missbrukare
Caroline Björck, forskningsledare, Statens institutionsstyrelse (SiS)

C6


Svenska häktesprogrammet inom Kriminalvården: Historisk överblick över drogmönster, sjukdomar och riskbeteenden bland missbrukare
Trender och förändringar i riskbeteende såsom debutålder, könsfördelning, sprutdelning, typ av droger, kondomanvändning, hiv-och hepatit-förekomst mm) hos injektionsmissbrukare i Stockholm från 1980-talet fram tills idag. Data kommer ifrån cirka 11,000 intervjuer som gjordes inom Socialmedicinska häktesprojektet mellan 1987-1999. Dessa siffror jämförs med hur hiv-och hepatit relaterat-riskbeteende ser ut idag bland injektionsmissbrukare i Stockholm (2011) (data från Svenska Häktesprogrammet).
Föreläsare: Anna-Mia Ekström, docent och infektionsspecialist,Karolinska institutet/universitetssjukhuset.

C7


Rökfri arbetstid - så långt har kommunerna kommit.
Föreläsningen är en redovisning av kartläggning över kommunernas arbete med rökfri arbetstid. Rökfri arbetstid är ett initiativ som togs 2006 av Arbetsmiljörådet, vilket är kommunernas, landstingens och de centrala fackliga organisationernas gemensamma råd för förebyggande arbetsmiljö. Beslutet att uppmuntra kommuner och landsting att införa rökfri arbetstid togs utifrån den stora hälsorisk som rökning är. För att följa hur kommuner och landsting valt att genomföra uppmaningen eller inte så har enkätundersökningar gjorts 2007, 2009, 2011
Föreläsare: Lena Jonasson Fischer, Kommunal

Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?
Det lönar sig att införa rök/tobaksfri arbetstid både vad gäller att det bidra till en bättre hälsa för personalen, etik och goodwill utåt mot sina kunder och för att skapa en bättre ekonomi. Det kräver dock förberedelser, god framförhållning och uppföljning av arbetet.
Statens folkhälsoinstitut har tagit fram skriften Tobaksfritt arbetsliv. Den innehåller bland annat och råd och beskriver hur organisationen kan arbeta fram och genomföra en bra policy för en rök- eller tobaksfri arbetsplats.
Föreläsare: Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut

C8


Vad kan vi förvänta oss av alkolås eller nykterhetsstödjande system i framtiden?
Autoliv håller tillsammans med sina samarbetspartners, Hök Instrument och SenseAir, på att utveckla nästa generations alkolås baserat på IR-teknik, vilket också innebär att alkolåset inte behöver omkalibreras. Genom att samtidigt mäta koldioxid i utandningsluften från föraren som referensgas kan vi också bestämma utspädningen och sedan beräkna den aktuella alkoholhalten, vilket betyder att vi inte behöver ha något munstycke. Andra fördelar är alkolåset är användarvänligt genom den korta uppvärmningstiden samt att det är lättblåst.

Nästa steg, som ligger lite längre bort, är sniffande system. När föraren kommer in i fordonet detekteras eventuell alkohol i närheten av föraren genom dennes normala utandning i riktning mot alkolåset. Om föraren är nykter ger alkolåset OK och han eller hon kan starta fordonet. Om sensorn detekterar alkohol med koncentrationer runt den legala gränsen får föraren göra ett riktat blå mot alkolåset för att få en noggrannare bestämning av alkoholnivån
Föreläsare:Håkan Pettersson, projektledare, Bilsäkerhetsföretaget Autoliv

Alkobommar – ett nytt grepp för att förhindra rattonykterhet
Tomas Jonsson, projektledare för testlabbet, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF)

C9


Exponering av tobaksrök i hemtjänstens arbetsmiljö
En pilotstudie i Göteborg har genomförts med syftet att få kunskap om i vilken utsträckning hemtjänstpersonal och assistenter till funktionshindrade utsattes för exponering av tobaksrök i sin arbetsmiljö samt hur exponering av tobaksrök kan påverkas genom att förändra dagliga rutiner. Studien visade att rökexponering är vanlig och kan nå betydande intensitet. Rättighetslagstiftningen ställer olika intressen mot varandra och fodrar flera långsiktiga åtgärder.
Föreläsare: Agneta Alderstig, tobakssamordnare, Social resursförvaltning, Göteborgs stad

Äldres förändrade alkoholkonsumtion
Susanne Kelfve, doktorand vid Aging Research Center - Karolinska institutet/Stockholms universitet.

C10


Samverkan vad gäller ungdomar och missbruk
Föreläsningen beskriver ett konkret exempel på god samverkan. nämligen om MUmin-samarbetet, som efter att ha varit i projektform nu är implementerad i den ordinarie verksamheten. Arbetets utgångspunkt är en tät samverkan mellan polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård vad gäller narkotikamissbruk bland ungdomar.
Genom en upprättad polisstation på sjukhuset kan ett motivationsarbete med ungdomar till att inleda vård- och behandling påbörjas redan i samband med polisingripandet. Som en utveckling av detta tjänstgör socialsekreterare tätt med polisiär yttre personal och i samband med att brottet uppdagas och utreds startar det sociala utredningsarbetet på plats. Detta medför vinster vad gäller effektivitet och kvalitet. Genom att arbeta sida vid sida över myndighetsgränserna ökar chanserna att påverka ungdomar i rätt riktning.
Föreläsare:
Jonas Wendel, kommissarie, Narkotikaroteln Stockholm
Pia Bodén, socialtjänsten, Maria ungdomsenheten

C11


Jakten på den verksamma vården och 1900-talets tvångsvård. Framtidens missbruksvård förankrad i modern teori.

Johan Edman kommer att tala om 1900-talets missbrukarvård, från det tidiga 1900-talets disciplinerande tvångsvård till det sena 1900-talets tolvstegsbehandlingar. Vilket syfte har vården haft, vid sidan av att få missbrukande medborgare att avstå alkohol och narkotika? Vad kan vårdens innehåll och vårdens organisering säga oss om den goda medborgaren och det goda samhället, om kön, klass och ideologiska strävanden?

Jan Blomqvist kommer mot bakgrund av denna historiska exposé att diskutera några förekommande perspektiv på missbruk och beroende, redovisa några forskningsresultat om hur det går till att sluta och ta upp några tänkbara framtidsscenarier för den svenska missbruksvården.

Jan Blomqvist, professor vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet (SORAD)
Johan Edman, docent och forskare vid SoRAD Stockholms universitet

C12


En missbruksvård i stark utveckling
SKL åtog sig i en överenskommelse med regeringen år 2008 att bygga upp ett kvalificerat stöd för kommuner och landsting för utveckling av missbruks- och beroendevården genom att implementera de nationella riktlinjerna och annan aktuell kunskap. Den bärande idén är att kommuner och landsting ska ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen och att arbetet ska ta tillvara och utveckla praktikernas kompetens lokalt och regionalt. Dessutom skulle ett samarbete mellan kommuner och landsting, FoU-verksamheter, universitet och högskolor även stimuleras.
Idag har 15 000 personer deltagit i den nationella baskursen, 8000 personer utbildats i olika metoder, 15 län utarbetat länspolicies i vilka de redovisar vem som ska göra vad av huvudmännen och hur de ska samverka. De har i sin tur brutits ner till ett stort antal kommuner..
På seminariet kommer utvecklingsarbetet redovisas och framgångsfaktorer i implementeringen. Utvärderingen som just har kommit säger att de kommuner som deltagit har signifikant högre kvalitet i missbruks- och beroendevården än andra kommuner. Fler resultat från utvärderingen kommer att redovisas i seminariet

Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik, Sveriges kommuner och landsting.